IP adressering

[[IP-adress]] och [[subnetmask]]ar

När datorn deltar i ett nätverk behöver den en så kallad [[IP-adress]]. IP ([[Internet Protocol]]) är ett protokoll för datakommunikation som bland annat används för adressering av datorer och nätverksenheter, exempelvis skrivare, i nätverk. IP ([[Internet Protocol]]) arbetar på nätverksnivå, protokollets viktigaste uppgift är routing (vägval). Med hjälp av IP-adresser kan rätt mottagare och avsändare adresseras och routrar tittar på denna adress för att avgöra hur paket ska skickas vidare. En [[IP-adress]] är en unik adress som i de flesta fall tilldelas datorn av en så kallad [[DHCP]]-server för att datorn ska kunna identifieras i nätverket. I andra fall kan en fast [[IP-adress]] vara att föredra och detta sätter en nätverksadministratör eller tekniker manuellt. Exempel på när en fast [[IP-adress]] är att föredra är på en webbserver eller en skrivare. Alla enheter som skickar data på Internet eller ett nätverk måste ha ett [[IP-adress]]. Detta tilldelas enhetens [[nätverkskort]] (NIC). Ex på enheter i ett nätverk är datorer, ip-telefoner, skrivare och routrar. (På Wikipedia finner du mer om [[Routing]])

IP-adressen behöver inte vara densamma hela tiden, utan kan variera beroende på sammanhang och då har man en sk. dynamisk [[IP-adress]]. Dessutom kan datorn exempelvis använda en [[IP-adress]] i ett lokala nätverk ([[LAN]]) men en helt annan [[IP-adress]] på Internet ([[WAN]]). Vi människor agerar likadant eftersom vi presenterar oss på olika sätt beroende på socialt sammanhang. Inom familjen känns det onödigt att presentera sig med både för- och efternamn, något som däremot känns helt naturligt att presentera sig med på en formell arbetsintervju. Datorn kan heta 192.168.0.190 i det lokala nätverket men 94.184.92.86 på Internet.

All data i ett nätverk skickas som paket med information om vilken [[IP-adress]] de ska till och avsändaren av paketet är den som anger mottagarens adress. Detta gör att varje dator i ett nätverk måste ha en unik [[IP-adress]]. Om två ­datorer har samma [[IP-adress]] går det inte att veta vilken av datorerna som är ett pakets ­avsedda ­mottagare (om två personer i samma flerbostadshus heter Anders Andersson kan brev­bäraren inte veta vem av dem som ska få paketet som han har med sig).

En [[subnätmask]] är en bitmask som visar var nätverksadressen slutar och värdadresserna börjar och anger därför hur stort nätet är. Den lägsta nätverksadressen anger nätverkets nummer (Net-ID) och den högsta adressen på nätverket anger en sk. [[Broadcast address]]. Subnätmasken består av 32 bitar, som var och en kan ha värdet ett eller noll. På samma sätt som med IP-adresser skrivs varje byte decimalt med en särskiljande punkt. Med hjälp av subnätmasken räknar datorn ut vilket nätnummer den finns på (programmeringsmässigt används en logisk AND-operation).

VPN Virtuella Privata Nätverk / RD Remote Desktop

Att sätta upp VPN kan vara både krångligt och ibland smärtfritt. Klienter brukar fungera bra, medan servrar kan ta tid. Det finns flera VPN tjänster att tillgå och olika system. För ett företag där man vill att dess anställda ska ha möjlighet att via VPN ansluta in till nätverket behöver en VPN/fjärradminsitrationsserver och tjänst. Denna kan ligga på en router, på en Gnu/Linux-server, en UNIX-server eller en Windows server. Det finns företag som säljer färdiga VPN- och fjärranslutningstjänster. Servern som kör VPN kan behöva hantera routing och remote access (Windows), men här gäller det att konfigurera korrekt. 

Remote Desktop (RD)

Nätverks- och datoradmininstratörer är ansvariga för övervakning, underhåll och uppgradering av ett flertal klienter i nätverket. Några nätverk har bara några få datorer anslutna medan andra nätverk kan ha flera tusen datorer. Remote Desktop möjliggör för adminstratörerna att övervaka dessa datorer på ett förenklat och intuitivt sätt.

Microsoft har tidigare erbjudit Terminal Services-applikationerna som kördes i operativsystemet MS Windows NT och som möjliggjorde fil- och applikationsdelning över ett nätverk. Med Terminal Services kan man nå Windows, Macintosh och oftast även Linux operativsystem på ett effektivt sätt.

Senare versioner av Terminal Services har utökade funktioner som möjliggör för administratörer att välja vilka datorer som har rätt till anslutning och vilka behörigheter de då har. Terminal Services byggdes på det sedan tidigare existerande Remote Desktop Protocol (RDP). Ytterligare funktionalitet hos Terminal Services finns hos moderna operativsystem som Vista och Windows Server 2008.

Apple gav ut en egen variant av Remote Desktop-mjukvara 2002. Apple Remote Desktop har liknande funktioner som motsvarande mjukvara från Microsoft men har mindre stöd från tredjepartsleverantörer. Att åstadkomma en Remote Desktop-anslutning mellan Windows-datorer är mycket enkelt. Man talar i detta sammanhang om klient och server. Servern är den som ger tjänsten, dvs den dator man kopplar upp sig mot och klienten är den dator som ansluter.

De svenska beteckningarna är:

Remote Desktop        Fjärrskrivbord

Server (Remote Computer)    Fjärrdator

Klient                Närdator

Översikt över fjärråtkomst

Om du konfigurerar Routning och fjärråtkomst (RAS) så att det fungerar som en fjärråtkomstserver kan dina anställda ansluta till företagets nätverk från andra platser. Fjärranvändare kan arbeta på samma sätt som om deras datorer var fysiskt anslutna till nätverket.

Alla tjänster som vanligtvis är tillgängliga för en LAN-ansluten användare (till exempel fil- och skrivardelning, åtkomst till webbservrar och meddelandehantering) kan användas med hjälp av fjärråtkomstanslutningen. Eftersom enhetsbeteckningar och UNC-namn (Universal Naming Convention) stöds helt av fjärråtkomst fungerar de flesta kommersiella och anpassade program utan att några ändringar behöver göras.

En server där Routning och fjärråtkomst (RAS) körs har möjlighet för två olika typer av fjärråtkomstanslutning:

VPN Virtuella privata nätverk

VPN innebär att säkra punkt-till-punkt-anslutningar över ett privat nätverk eller ett offentligt nätverk, t.ex. Internet, upprättas. På en VPN-klient används särskilda TCP/IP-baserade protokoll som kallas tunnelprotokoll, för att anropa en virtuell port på en VPN-server virtuellt. Det bästa exemplet på virtuella privata nätverk är när en VPN-klient upprättar en VPN-anslutning till en fjärråtkomstserver som är ansluten till Internet. Fjärråtkomstservern svarar på det virtuella anropet, autentiserar anroparen och överför data mellan VPN-klienten och företagets nätverk.

VPN-tekniken gör det även möjligt för ett företag att ansluta till lokalkontor eller andra företag via ett offentligt nätverk, till exempel Internet, samtidigt som en säker kommunikation upprätthålls. VPN-anslutningen via Internet fungerar logiskt som en dedicerad WAN-länk (Wide Area Network). 

Till skillnad från fjärranslutningar är VPN-anslutningar alltid en logisk, indirekt anslutning mellan VPN-klienten och VPN-servern över ett offentligt nätverk, t.ex. Internet. Du måste kryptera data som skickas över anslutningen för att säkerställa att de är skyddade.

Fjärranslutning

Vid fjärranslutning upprättar en fjärråtkomstklient en icke-beständig fjärranslutning till en fysisk port på en fjärråtkomstserver genom att använda en teleleverantörs tjänster, t.ex. en analog telefonlinje eller ISDN. Det bästa exemplet på en fjärranslutning är när en fjärranslutningsklient ringer upp telefonnumret till någon av portarna på en fjärråtkomstserver.

Fjärranslutning via en analog telefonlinje eller ISDN är en direkt fysisk anslutning mellan fjärranslutningsklienten och fjärranslutningsservern. Du kan kryptera data som skickas över anslutningen, men det behövs inte.

Övervakning av klientdatorer

Ett vanligt tillfälle där man använder detta är för övervakning av datorer. I detta fall är de övervakade datorerna servrar och den centrala övervakningsdatorn är klient.

Administration av nätverksserver

Ett annat tillfälle där detta används är när domänadministratören kopplar upp sig från sin arbetsdator till nätverksservern. I detta fall blir nätverksservern server och administratörens dator klient. Det här är mycket vanligt eftersom det annars skulle innebära att adminstratören måste gå till serverrummet varje gång han/hon behöver åtgärda något i systemet. Det är på det här sättet som vi ska använda fjärrskrivbordet men det finns andra tillfällen när funktionen är användbar.

Få åtkomst till information i din kontorsdator

När du inte är på kontoret kan du få åtkomst till informationen i din kontorsdator när som helst. När du fjärransluter till din kontorsdator låser funktionen för fjärrskrivbord automatiskt den datorn för att förhindra att andra får tillgång till de program och fi ler du arbetar med. Ingen på ditt kontor kan titta på ditt skrivbord och se vad du arbetar med heller, eftersom det bara är inloggningsskärmen som är synlig.

Få tillgång till information på din server

Om du kör en server på kontoret kan du ansluta till den på ett säkert sätt när du inte är på kontoret och få åtkomst till din e-post, ditt PC-skrivbord eller till och med program som körs från servern

Få åtkomst till din e-post

Vi har kunnat få åtkomst till e-post via Internet i många år genom tjänster som exempelvis Microsoft Hotmail. Företagsanvändare som arbetar utanför kontoret behöver dock oftast en mer sofistikerad e-posttjänst.

Få tillgång till information genom en mobil enhet

Att hjälpa anställda som arbetar utanför kontoret kan även innebära att tillhandahålla ständig fjärråtkomst till företagsinformation för anställda som använder mobiltelefoner och andra mobila enheter. Anställda som använder Windows Mobile-baserade Smartphones kan få åtkomst till sin e-post, kalender och uppgiftsinformation från sitt Windows Server 2008-nätverk över Internet.

 

Källor http://technet.microsoft.com/sv-se/library/cc731954(v=ws.10).aspx