Skikt i OSI modellen
Begreppet OSI används ofta och slarvigt inte minst i populärtidskrifter. OSI – Open Systems Intercomnnection står för strävan att åstadkomma ett helt öppet datautbyte mellan inforrnationsbehandlande system, medan ”[[OSI-modellen]]” är den referensram som ligger till grund för ut- vecklingen av alla de standarder som skall realisera det öppna datautbytet. Standarden ISO-7498 och OSI-modellen betraktas som synonyma.
När OSI-modellen skapades delade man upp alla relevanta funktioner och/eller arbetsuppgifter som finns i en kommunikationskedja i 7 olika skikt (ej lager). Allt efter arbetsuppgift. Arbetsuppgifter eller funktioner som liknar varandra tillhör samma skikt enligt modellen. Syftet med detta var att skapa systematik i det växande antal kormnunikationsprodukter som poppar upp nästan varje dag. Ordning och reda med andra ord. Nedan följer en kort beskrivning av de 7 olika skikten i OSI-modellen.
Skikt 7 Applikation; [[applikationsskikt]]et tillhandahåller kommunikationstjänster till slutanvändarna. Här sker systemoberoende aktiviteter som hanteras av det lokala operativsystemet.
Skikt 6 Presentation; [[presentationsskikt]]et bestämmer formatet för data som utbyts mellan datorer i nätet. Skiktet kallas ibland för nätverkets översättare. I den sändande datorn översätter det data från ett format i tillämpningsskiktet till ett allmänt känt, tillfälligt format. I mottagardatorn översätter presentationsskiktet det tillfälliga formatet till ett format som kan användas av den datorns tillämpningsskikt. Det tillhandahåller även tjänster som kryptering och komprimering.
Skikt 5 Session; [[sessionsskikt]]et innehåller tjänster som kontrollerar dataflödet mellan olika anslutningar. Det finns tre olika varianter av dialoger: Simplex – enbart en nod sänder till den andra som bara tar emot, Halv Duplex – en nod i taget sänder samt Full Duplex – båda noderna sänder och tar emot samtidigt.
Skikt 4 Transport; [[transportskikt]]et delar in informationen i paket och återställer dessa i rätt ordning i mottagaränden. Paketen skickas nämligen oberoende av varandra genom nätet och kommer därför oftast fram i fel ordning. Vanliga protokoll är OSIs Transport Class 0, 1 och 4, Internets TCP (Transmission Control Protocol) och Novells SPX (Sequenced Packet Exchange).
Skikt 3 Nätverk; [[nätverksskikt]]et ansvarar för att skicka data från en nod till en annan nod på ett pålitligt vis. Det innebär att lagret i synnerhet ägnar sig åt routning (finna väg) och tillhandahåller dataöverföringstjänster åt transportskiktet. Vanliga nätverksprotokoll är IP, IPX, CONS samt CNLS.
Skikt 2 Datalänk; [[datalänkskiktet]] delar upp informationen i ramar (frames) så att de kan skickas som elektroniska signaler av det fysiska lagret. Det innehåller även feldetektering och felkorrigering. Länkskiktet delas in i två delskikt: MAC (Media Access Layer) som ser till att flera noder samtidigt kan dela på nätet och LLC (Logical Link Control) som startar och uppehåller länken mellan de noder som kommunicerar. Standarder är IEEE 802.3, 802.4 samt 802.5.
Skikt 1 Fysiskt; det [[fysiska skiktet]] tillhandahåller det mekaniska och elektriska gränssnitt för hur en dator ska anslutas till ett fysiskt medium så att den kan överföra bitorienterade data. På svenska betyder det att lagret definerar nätets struktur, mekaniska och elektriska kontakter samt topologi och hastighet.
Program i varje skikt kommunicerar nedåt och uppåt med sina grannar. Faktum är att programmen i skikten inte alls ”vet” att det finns några andra än grannen över och under. Om vi tar program i Datalänkskiktet som exempel, kommunicerar detta uppåt mot nätverksskiktet och nedåt mot det fysiska skiktet. Exempel på program som arbetar i datalinkskiktet är drivrutiner för nätverkskort, modem och en del andra program.