Nätverk

Ett nätverk kan beskrivas som två eller flera datorer eller enheter som anslutits till varandra med hjälp av kablar eller trådlös kommunikationsteknik. När de är anslutna till varandra i ett nätverk blir det möjligt för datorerna och enheter att dela information, filer och resurser (till exempel en Internet-anslutning).

Nätverksinställningar

För att få en dator att fungera i ett nätverk är den en del konfigureringar som måste göras. I de enklaste fallen görs detta automatiskt vid installationen men det är ändå viktigt att känna till hur en manuell konfigurering går till. För att få en viss förståelse för detta måste man känna till vissa begrepp.

Nätverkskort

Nätverkskortet är ett gränssnitt (interface) mellan datorn och nätverket. Uppgiften är bland annat att
• anpassa datorns signaler så att det passar på nätverket
• anpassa nätverkets signaler så att det passar på datorn
• avgöra om en viss signal på nätverket är avsedd för datorn
• buffra data

Drivrutin (Driver)

För att nätverkskortet skall fungera i ett visst operativsystem måste operativsystemet ha stöd för kortet. Detta stöd är ett program som brukar kallas för drivrutin (driver). Vilken drivrutin som skall användas beror på operativsystem och nätverkskort. Om du har ett nätverkskort i datorn men detta inte upptäcks av operativsystemet är det troligt att det saknas en giltig drivrutin som i så fall måste installeras.

MAC-adress

MAC-adressen kallas även för fysisk adress och är ett tal med 48 binära (12 hexadecimala) siffror. Adressen är unik för varje nätverkskort och den används som adresslapp på datapaketen i det lokala nätverket. MAC-adressen 48 bitar består av 24 st som anger tillverkaren och de sista 24 som är ett löpnummer. På det sättet kan man garantera att två nätverkskort aldrig har samma fysiska adresser. Som användare berörs man normalt inte av MAC-adressen utan detta hanteras automatiskt av systemet.

DHCP

Vid konfigurering av nätverkskortet måste man avgöra om det skall konfigureras automatiskt av en DCHP-server (Mer om detta senare) eller om man manuellt skall mata in IP-adresser mm. Om man väljer manuell konfigurering måste nedanstående variabler anges:
• IP-adress
• Nätmask
• Default Gateway
• DNS 

IP-adress

Detta är en adress som används för att kunna skicka datapaket mellan olika nätverk.

Nätmask

Man anger en nätmask för att nätverkskortet skall kunna avgöra hur stor del av IP-adressen som är nätadress (NätID) och hur stor del av adressen som är hostadress.

Default Gateway

Default Gateway är närmaste routerns adress. Det talar om för nätverkskortet vart det skall skicka datapaket som skall till ett annat nätverk.

DNS

DNS används för att omvandla URL-adresser (t ex www.it-gymnasiet.se) till en IP-adress. Mer om DNS:er senare.

Trådlösa nätverksalternativ

I ett trådlöst (Wi-Fi) nätverk är datorerna inte anslutna med kablar. I stället används radiosignaler för data och informationsöverföring. Fördelarna med trådlösa nätverk är bland annat att det är enkelt och kostnadseffektivt att ”bygga” ett nytt nätverk samt att du kan flytta med dig datorn och att du slipper kablar. Nackdelarna är bland annat att hastigheten är långsammare jämfört med ett fast nätverk, och att andra enheter som trådlösa telefoner kan störa signalerna.

802.11b

  • Hastighet Upp till 11 Mbit/s (megabit per sekund)

Fördelar

  • Har bra räckvidd

Nackdelar

  • Har långsammast överföringshastighet
  • Tillåter färre samtidiga användare
  • Använder 2,4 GHz-bandet (samma som många mikrovågsugnar, trådlösa telefoner och andra apparater), vilket kan medföra signalstörningar

802.11a

  • Hastighet Upp till 54 Mbit/s

Fördelar

  • Tillåter fler samtidiga användare
  • Använder 5 GHz-bandet, vilket minskar risken för störningar

Nackdelar

  • Har kortare räckvidd och kan inte genomtränga väggar och andra hinder lika lätt
  • Är inte kompatibelt med 802.11b-nätverkskort, routrar och åtkomstpunkter

802.11g

  • Hastighet Upp till 54 Mbit/s

Fördelar

  • Är ungefär lika snabbt som 802.11a under ideala omständigheter
  • Tillåter fler samtidiga användare
  • Har bra räckvidd och kan genomtränga hinder
  • Är kompatibelt med 802.11b-nätverkskort, routrar och åtkomstpunkter

Nackdelar

  • Använder 2.4 GHz-bandet, vilket ger samma störningsproblem som 802.11b

802.11n

  • Hastighet Beroende på antalet dataströmmar som maskinvaran stöder, kan 802.11n överföra data i hastigheter upp till 150 Mbit/s, 300 Mbit/s, 450 Mbit/s eller 600 Mbit/s.

Fördelar

  • Snabbast
  • Använder flera signaler och antenner för ökad hastighet
  • Tillåter fler samtidiga användare
  • Har bäst räckvidd och kan genomtränga hinder
  • Motståndskraftig mot störningar från andra enheter.
  • Kan använda båda frekvensbanden 2,4 GHz och 5,0 GHz
  • Om 2,4 GHz-bandet används är det kompatibelt med 802.11g-nätverkskort, -routrar och -åtkomstpunkter

Nackdelar

  • Om 2,4 GHz-bandet används kan samma störningsproblem uppstå som med 802.11b
  • Det här protokollet håller fortfarande på att färdigställas och en del av kraven kan komma att förändras